Vi har ett datum!

26.5.2018 ringer bröllopsklockorna. Vi har egentligen bestämt datumet preliminärt redan för en längre tid sedan men nu bestämde vi med säkerhet att det här är vårt datum. Orsaken var att jag redan nu ville fråga hur det går att boka tid till frissan och smink. Jag vet, jag är helt otroligt mycket i förtid. Men jag tycker om att sköta bort saker som jag vet hur jag vill ha. Jag har ingen egen frissa som kunde göra mitt hår så jag vill gärna vara ute i god tid.

Vi hade några alternativ för bröllopet; 26.5 och alla veckoslut i augusti, speciellt 18.8.2018 är roligt. Vi båda var ändå av den åsikten att slutet av maj är bra för då är det ofta fint väder och enligt statistik är maj den torraste månaden i Finland. Hoppeligen har det hunnit bli lite varmare redan men inte tryckande hett som det kan vara mitt i sommaren. Det borde också gå bra att hålla sommarlovet i samband med bröllopet så att vi kan åka på bröllopsresa.

18.8.2018 var datumet jag skämtade om före vi var förlovade för det är ungefär en vecka före jag fyller 30. Jag sade till Olli att det ju är passligt att vi gifter oss senast då för då får han gifta sig med en 20-åring (när han själv är 30-åring). Och som den filur han är nappade han på det här argumentet. Ganska snabbt föll det datumet ändå bort för vi tänkte att det kommer att vara väldigt många som vill gifta sig då och det kan vara svårt att boka t.ex. festställe och kyrka. Dessutom är maj lite tidigare så behöver vi inte vänta helt så länge.

Bröllopskonto och andra veckoslutsbestyr

Vi bestämde ganska snabbt efter förlovningen att vi behöver ett skilt konto för bröllopet som vi kan spara på. Om vi skulle ha pengarna på vårt gemensamma konto som används för mat och andra gemensamma kostnader skulle det aldrig bli över någonting till bröllopet. Hittills har kontot visat en rund nolla.

En vecka efter förlovningen var vi och hälsade på Ollis föräldrar och jag köpte två flaxi lotter på vägen. Från den ena vann jag 100€! Bestämde att det får bli vår första besparning inför bröllopet. På fredag fick vi dessutom insatt pengarna som vi fått i inflyttnings- och förlovningsgåva. Jag har oroat mig att någon långfingrig inbrottstjuv skall få tag på våra pengar så nu är det skönt att de är i gott förvar på banken. Förutom att Olli var till banken var han också till blombutiken och hämtade härliga rosor åt mig.

Till middag gjorde vi köttbullar och batatfranskisar. Enligt receptet skulle man skölja av franskisarna med vatten för att få bort stärkelse och sedan torka av dem. Jag tror att detta gjorde så att franskisarna blev mer knapriga än vanligt. Sedan var det bara att slänga franskisarna i en påse, hälla på olja och kryddor och skaka om. Lätt och jättegott! Till efterrätt blev det våfflor med hemlagad äppelsylt.

Kan inte förstå att det redan är första advent. Vart har hösten gått? Vi firade med att sova länge, äta en sen frukost, gå på långpromenad och snart till mamma och äta. Och tända ljus så klart! Älskar ljus och det bästa med hösten och vintern är nog att tända massa ljus och mysa. Köpte adventsljusen för ett år sedan på rea och fick äntligen ta dem i användning.

 

Förlovningen

Torsdagen den 6.10 for vi till Ikea för att köpa en fåtölj åt Ollis föräldrar. Vi skulle åka och hälsa på dem på veckoslutet och ha en inflyttningsfest. Ollis moster skulle också komma från Sverige. Jag frågade Olli om vi borde köpa något annat också som inflyttningsgåva. Han sade att det inte behövs och jag tyckte att det var en aning märkligt. Varför vill han inte köpa något åt sina egna föräldrar? Nå, jag tänkte att jag på vägen kan köpa något i smyg från ABC:s presentbutik. 

Olli slängde snabbt in stolen i bakluckan och jag trängde in sittdynorna. Mystiskt att stolen inte riktigt vill få plats i bakluckan fast där knappt finns något annat och fåtöljen inte alls var så väldigt stor.

På fredag morgon packade vi sakerna inför veckoslutet. Ollis mosters flyg skulle landa vid Helsingfors-Vanda flygfält kl. 12.50. Vi hade bestämt kvällen innan att vi startar 12.15 för att hämta henne. Klockan var redan 12.25 då jag frågade Olli att borde vi åka iväg. Vid dörren frågade jag om han kommit ihåg äppelsylten som vi skulle ta med till hans föräldrar. Det hade han inte. Vi städade också baksätet så att Ollis moster skulle få plats i bilen.

Vi hade just kommit iväg då Olli insåg att han glömt telefonladdaren hemma. Jag började gräva i min handväska för att kontrollera om jag tagit med min. Men min handväska är en aning svår att hitta saker i så jag tänkte att lika snabbt så svänger vi om och Olli hämtar sin egen som att jag kanske hittar min. På väg igen och nu skulle Olli ännu tanka! Jag hatar att vara sen men tänkte att eftersom det är Ollis släkting så är det han som får skämmas om vi blir sena så kommenterade inte ens saken. För att lugna mig själv måste jag ändå kontrollera i fall flyget är i tid. Det visade sig att det redan landat en aning i förtid. Typiskt!

Vi stod vid porten för ankommande flyg och diskuterade flygfältet och vilken betydelse det haft för vårt förhållande. Jag har många gånger varit och överraskat honom på flygfältet när han har kommit hem från jobbresor. Jag träffade också en del av hans släktingar för första gången där. Flygfältet har också varit förknippat med sorg då Olli kort efter att vi träffades åkte till Budapest för obestämd tid för att jobba där och har även senare under vårt förhållande åkt dit då och då för att jobba.

Ingen moster syntes till och Olli föreslog att vi skall gå upp en trappa till avgående flygens entré eftersom hon nångång har väntat där. Jag föreslog att han kan gå så stannar jag och väntar så att vi inte går i kors. Han insisterade på att vi båda skall gå upp. Under en bråkdels sekund tänkte jag, tänk om det är nu han friar men glömde det lika snabbt som tanken dök upp, för jag brukar få sådana känningar ganska ofta och de brukar ju aldrig vara verkliga. Jag tänkte ändå att det för säkerhets skull kunde vara bra att följa med för man vet ju aldrig.

Ingen moster där heller så vi gick tillbaka ner. Nu märkte jag att Olli började bli riktigt nervös. Jag klappade honom på ryggen och sade att hon säkert kommer snart och att jag vet känslan. Det kan vara nervöst att vänta på någon när man inte vet om de redan kommit, men att vi ju snart kan ringa henne om hon inte dyker upp. Men då drar Olli mig lite mer åt sidan och säger: "Eftersom du har överraskat mig så många gånger på flygfältet så är det min tur nu." Så tog han fram en ask ur fickan och knäböjde och frågade om jag vill bli hans fru. Jag var så chockad att jag bara sade nej, nej, nej hela tiden men fick svarat ett ja på frågan.

Jag förväntade mig att mostern skulle dyka upp vilken minut som helst och att vi fortfarande var på väg till Virojoki till Ollis föräldrar men överraskningarna tog inte slut vid frieriet. Olli sade att mostern inte kommer utan det är vi som skall flyga och så tog han fram våra pass (det var dem han hade glömt då han hämtade "laddaren"). Han hade bokat en överraskningsresa till Prag. Dessutom hade han köpt ett lås med våra initialer och koden för låset är vår förlovningsdag 7.10, som vi sedan låste fast i en bro i Prag. Vi gick tillbaka till bilen och där hade han gömt en resväska som han hade packat med sådant han visste att jag inte själv kommer att packa med till hans föräldrar. Därför hade det varit trångt med fåtöljen, som nu med äppelsylten fick stanna kvar i Finland.

Det var nog den bästa överraskningen någonsin och att han lyckade hålla allting hemligt! Det var nära att jag hittade ringen och låset när vi hade städdag på torsdag och hotellreservationen var först gjord med vårt gemensamma Hotels-konto som är i mitt namn, men till all lycka märkte Olli det före han hann bekräfta bokningen. Det hann ändå komma e-post till mig att har reseplanerna till Prag blivit på hälft men till all lycka beställer jag på hotels nyhetsbrev så reagerade inte desto mera på det när det kom.

Jakten på den perfekta klänningen

På fredag var vi och provade klänningar för första gången. När klockan äntligen blev 15.15 rusade jag från jobbet och blev plötsligt väldigt nervös. Trots att vi redan har varit och tittat på två festplatser känns det fortfarande väldigt overkligt att vi skall gifta oss men att prova klänningar gör allting mer verkligt. Det känns konstigt att det är jag som skall prova klänningar och alla är där för att hjälpa mig i stället för att man själv är och ger smakråd åt någon annan.

Jag hade valt Seremonia som första butik eftersom där tidigare fanns en klänning som jag så gärna skulle ha velat prova. Dessutom behövde man inte boka tid och fick ta med så många rådgivare man vill. Jag hade med mig min mamma, två syskon och tre vänner och gjorde därmed nästan rekord för största entourage. När vi kom int fick vi ett väldigt vänligt bemötande av en man som tog våra rockar. Men efter det var det inte riktigt någon som hjälpte oss, eller ens hälsade. När vi sedan äntligen fick betjäning var försäljerskan väldigt trevlig och hjälpsam. 

Pronovias Bia. Bilden härifrån

Pronovias Bia. Bilden härifrån

Tyvärr fanns inte Bia längre till salu. I stället provade jag fyra andra klänningar. Den jag tyckte bäst om var Pacifique. Den var ändå inte helt perfekt så jakten får fortsätta.

Eglantine Creations Pacifique. Bilden härifrån

Efteråt gick vi och äta och dricka ett glas skumppa. Det var en härlig kväll. Klockan var redan efter åtta och vi bestämde oss för att snabbt gå via Stockmanns bröllopsavdelning. Försäljerskan sade att vi gärna får titta men att vi inte hinner prova mera. Hon frågade hurudan klänning jag är ute efter och jag visade några bilder jag har sparade på telefonen. Hon visade en och den såg alldeles underbar ut. Hon var så snäll och lät mig prova den fast klockan var mycket. Och den var PERFEKT! Jag vet inte om det blir den klänningen för det är ändå först femte klänningen jag provar och andra butiken så måste ännu se vad annat det finns. Men till och med mamma rördes till tårar.

Festplatser del 2

Igår var vi och tittade på det andra potentiella feststället, Ravintola Alia. Restaurangen är en beställningsrestaurang och ligger på Blåbärslandet nära Högholmen. Omgivningen var definitivt mycket trevligare än vid Espoon Talli. För tillfället får man ta sina egna drickor men han som visade oss runt sade att de kommer att få A-tillstånd på nästa års sida så det var det slut på det roliga. Trots att stället var rikitgt trevligt är det inte ett alternativ för oss. Pluspoäng får stället för flexibilitet vad gäller möjligheten att komma och titta på stället. Här är några bilder lånade från deras hemsida.

Den övre bilden är salen där förrättsbuffén dukas upp och sedan flyttas buffétbordet åt sidan så att salen efter middagen förvandlas till dansgolv. Huvudrätten serveras till bordet. Nedre bilden är salen där gästerna sitter. Det ryms 80 personer i utrymmet om borden placeras tvärs över i stället för som på bilden. Om man har fler gäster kan dessutom en till sal användas. Salarna är placerade som ett L så om brudparet sitter i hörnet kan alla se dem trots att alla inte sitter i samma utrymme.

Vi frågade inte så mycket mera information om stället eftersom man inte kan ta med egna drickor men nu när jag tittar på bilderna kunde nog stolarna och lamporna orsaka ett problem om man inte vill ha lila som temafärg för bröllopet. 

Senare idag skall vi och prova brudklänningar. Kan inte vänta. :)

Festplatser del 1

Vi har börjat fundera på potentiella platser att ordna vårt bröllop på. Viktigaste för oss är att man får ta egna drickor för det är en så enorm skillnad på priserna om man köper alkoholen själv eller om festen är på en restaurang. Vi vill gärna bjuda allt åt gästerna så för att hålla budgeten i styr så är det här ett måste. Andra saker som vi vill är att man får festa till 02, stället skulle gärna få vara ganska enkelt, industriellt eller likna ett stall. Vi är inte intresserade av översmyckat eller herrgårdar. Dessutom borde stället vara i huvudstadsregionen då vigseln är i Esbo.

För en vecka sedan var vi och tittade på den första potentiella festplatsen, juhlatila Espoon Talli. Det var just då första snön hade kommit och det var världens stormväder ute. Det var en aning svårt att föreställa sig hur platsen ser ut i maj när det var så mörkt, kallt och ruskigt. Men inne, wow! Jag förälskade mig direkt. Här några bilder som jag lånade från ställets instagram-sida för jag var för uppspelt för att ta några vettiga bilder själv.

Festplatsen är byggd i ett gammalt stall som är 10m högt till tak med loft längs tre sidor. Stället rymmer enligt hemsidan över 150 gäster då en del kan sitta på loftet. Vi kommer säkert att ha ca 70 gäster så alla ryms i nedre våningen och då kan loftet användas till lounge eller photo booth eller vad man nu hittar på. Stället är perfekt på alla vis förutom att omgivningen är en aning trist men kanske det inte är så farligt med tanke på tidpunkten för bröllopet och man vet inte ens om vädret tillåter oss att vara ute.

Kort ännu för- och nackdelar:

+ nära kyrkan

+ man får komma och dekorera dagen före kl. 12-18

+ man kan hämta bort saker enligt överenskommelse, t.ex. på måndag

+ i priset ingår hyran, catering, personal mm.

+ förmånligt i jämförelse med många andra ställen. Räkna priset på din fest här

+ lätt då man får allt från samma ställe

+ egna drickor

+ festa till 02

- omgivningen

Hur allt började

Nu har jag funderat hit och dit och äntligen bestämt mig för att skriva min egen bröllopsblogg. Mest för att ha någonstans att samla idéer och inspiration och för att min kära man inte skall bli helt galen på allt bröllopstrams före 2018 då vi tänkt fira vår stora dag.

Om någon hösten 2015 skulle ha sagt att jag kommer att vara förlovad om ett år skulle jag ha skrattat högt och sagt något sarkastiskt. "Ja men det kan gå fort sen när det väl händer", sade många. Ja för andra kanske, men inte för mig. Vårt förhållande var riktigt bra och allt kändes rätt men vi hade sällskapat i bara två år och bodde inte ännu tillsammans så jag tänkte att det tar nog ännu ett par år före en förlovning blir aktuell.

I början av 2016 bestämde vi oss för att köpa en gemensam lägenhet. Det gick väldigt snabbt. En av mina bästa vänner var på en två veckors resa och under tiden hann vi sätta hela planen i rullning, diskutera med banken, sätta min etta till försäljning och göra ett bud på vår drömlägenhet. Som vi sedan fick!

Den sjunde oktober friade Olli till mig (skall skriva om det senare) och det kom som en total överraskning. Jag har ju så klart hintat en massa om bröllop, ibland mindre diskret än andra gånger men han har för det mesta skämtat bort det så jag trodde hela tiden att det händer vid någon obestämd tid i framtiden. Men nu får jag äntligen planera vårt eget bröllop.

Vi på min bästa väns bröllop 2015. Foto Lauri Hytti.