Jakten på den perfekta klänningen

På fredag var vi och provade klänningar för första gången. När klockan äntligen blev 15.15 rusade jag från jobbet och blev plötsligt väldigt nervös. Trots att vi redan har varit och tittat på två festplatser känns det fortfarande väldigt overkligt att vi skall gifta oss men att prova klänningar gör allting mer verkligt. Det känns konstigt att det är jag som skall prova klänningar och alla är där för att hjälpa mig i stället för att man själv är och ger smakråd åt någon annan.

Jag hade valt Seremonia som första butik eftersom där tidigare fanns en klänning som jag så gärna skulle ha velat prova. Dessutom behövde man inte boka tid och fick ta med så många rådgivare man vill. Jag hade med mig min mamma, två syskon och tre vänner och gjorde därmed nästan rekord för största entourage. När vi kom int fick vi ett väldigt vänligt bemötande av en man som tog våra rockar. Men efter det var det inte riktigt någon som hjälpte oss, eller ens hälsade. När vi sedan äntligen fick betjäning var försäljerskan väldigt trevlig och hjälpsam. 

Pronovias Bia. Bilden härifrån

Pronovias Bia. Bilden härifrån

Tyvärr fanns inte Bia längre till salu. I stället provade jag fyra andra klänningar. Den jag tyckte bäst om var Pacifique. Den var ändå inte helt perfekt så jakten får fortsätta.

Eglantine Creations Pacifique. Bilden härifrån

Efteråt gick vi och äta och dricka ett glas skumppa. Det var en härlig kväll. Klockan var redan efter åtta och vi bestämde oss för att snabbt gå via Stockmanns bröllopsavdelning. Försäljerskan sade att vi gärna får titta men att vi inte hinner prova mera. Hon frågade hurudan klänning jag är ute efter och jag visade några bilder jag har sparade på telefonen. Hon visade en och den såg alldeles underbar ut. Hon var så snäll och lät mig prova den fast klockan var mycket. Och den var PERFEKT! Jag vet inte om det blir den klänningen för det är ändå först femte klänningen jag provar och andra butiken så måste ännu se vad annat det finns. Men till och med mamma rördes till tårar.